Frågan handlar om ledarskap -varför har just Marie lyckats så bra i sin roll som ledare?

Den här gången går frågan till Marie Eriksson, HR-chef på Domstolsverket, som nyligen blivit nominerad till ”Årets Offentliga Chef” – en fantastiskt fin utmärkelse. Frågan handlar om ledarskap – varför har just Marie lyckats så bra i sin roll som ledare? Vilka är hennes ingredienser?

– Jag är genuint intresserad av människor, säger Marie när vi ses över en lunch.  
Ett exempel på det är att Marie älskar att träffa nya människor, speciellt människor som är varandras olikheter. Hon berättar om sitt nya intresse, padel, som hon spelar varje vecka tillsammans med olika konstellationer av människor.
– Då lär jag mig att samarbeta med olikheter. Det räcker inte med en vilja att förstå andra människor, det krävs motivation tillsammans med en vilja att lära sig av olikheter – det skapar en utveckling.

 

Marie har inte bara spelat padel med de nya bekantskaperna, hon har även bjudit hem dem på en afterwork. Hon menar att det finns inget som är så roligt som att se dynamiken när nya människor möts.
– Tillsammans med din nyfikenhet på andra så är en annan ingrediens också att se den enskilda individen. Bekräfta dem, säger Marie.
– Skapa förutsättningar. Ge dom VAD men aldrig HUR. Som HR-chef så måste du fånga ditt uppdrag. För vem är jag till? fortsätter Marie.

 

Innan hennes roll på Domstolsverket var Marie verksamhetschef på två vårdcentraler.
– Jag var alltid först på jobbet, var det en läkare som var sjuk så bokade jag om alla dennes  patienter så att personalen kunde fokusera på dagens patienter istället. Jag gav dem förutsättningar att fokusera på det de var där för att göra. Då var jag chef i en kärnverksamhet. Nu jobbar jag i en stödfunktion inom Sveriges Domstolar. Cheferna måste  inte vända sig till mig utan det handlar om att få deras förtroende, att de litar på mig och kunna vara till deras hjälp. För att vinna förtroende måste jag vara tydlig även i det som behöver bli bättre. Kommunicera – men välj dina ord – och prata klarspråk. Var konsekvent men medmänsklig.  

När gör du misstag?
– Jag är för snabb ibland. Tillräckligt bra är alltid bra för mig. Alla gillar inte det, jag är medveten om när det går för fort och då försöker jag bromsa. Men jag har också valt att inte göra avkall på min takt, för min framgång beror delvis på just det, jag vill framåt. Men jag är noga med att min självbild måste stämma överens med omgivningens, det är viktigt att vara uppmärksam på signaler från andra på hur du uppfattas. Sen hur du väljer att agera på det är upp till var och en. Men välj en strategi att förhålla dig till dina utvecklingsområden.

Är en del av att se andra, att också ge negativ feedback tycker du?
– Ja absolut, det viktiga är HUR man gör det. Jag styrs inte av känslor utan mitt fokus är “vad vill jag åstadkomma med att ge denna information”?  Människor som har en känslomässig stabilitet vet vi har bättre förutsättningar för att bli bra chefer.

Har ditt mål alltid varit att bli chef?

– Nej, verkligen inte. Jag är ingen karriärist, jag har alltid haft som mål att det jag gör, oavsett vad det är, ska jag bli bra på. Jag vill ha en balans i mitt liv, jag älskar mitt jobb men pratar sällan om det privat – jag vill leva här och nu. Det ska vara kul att jobba med mig. Det var lika viktigt i min roll som sjuksköterska, som det är att vara ledare. Det viktigaste är att veta vad som driver mig och hur jag vill uppfattas. Jag tycker alla borde fundera över vad som ger just dig energi och sedan ta ansvar för det själv.

Du har varit ledare i snart 25 år – hur säkerställer du om någon är en bra ledare eller inte, i en arbetsintervju?
– Jag ställer alltid två frågor. Först; vad ser du att din uppgift är i din chefsbefattning? Svarar man inte något som rör medarbetarna så går man inte vidare. Därefter; vad skulle du göra allra först om du får jobbet hos oss? Då ska svaret innehålla något i stil med att man är intresserad av att lära av andra i verksamheten och att man inte är intresserad av en specialistroll, där man går in och stör de som kan i deras dagliga huvudsyssla.

Jag håller med Marie om allt vi pratar om, men vi får inte glömma att vi alla har ”många kanter som har slipats med åren”. Allt handlar om utveckling och motivationen att vilja utvecklas.

 

Ställ din egna fråga

Nedan kan du ställa din egna fråga till rekryterarna